Samma våglängd.

Såg ett vetenskapsprogram häromdagen kring hjärnan, hur den svänger och hur vi kan vara på samma våglängd.

Fick mig att börja surfa runt lite på begreppet våglängd och det finns en hel del forskning kring hjärnans olika “rytmer” eller våglängder. Vår hjärna svänger olika, med olika frekvens i särskilda tillstånd. Men den rent vetenskapliga forskningen och förklaringen lämnar jag till dem som är ämnade för det.

Jag filosoferar som vanligt utifrån eget huvud och tänker att det är ju rätt häftigt när man upplever sig vara på samma våglängd med någon och får ett sväng tillsammans med andra. (Även om det kan vara lite scary när ens sambo vet vad man tänker…)

Eftersom mitt huvud ofta är fyllt av musik så hamnar jag ju gärna i tankar kring den typen av sväng, som faktiskt kräver ett samspel och en gemensam frekvens när man spelar tillsammans. Skrev en blogg om det för några år sedan på temat musikaliskt ledarskap och återvänder lite i tankarna dit, kanske för att jag och mina vänner i bandet (orkestern) träffades och repeterade igår för första gången på 1,5 år…

Så om jag funderar på att hitta samma våglängd och skapa sväng ur mitt perspektiv som låtskrivare och bandledare, så är min svåraste och viktigaste uppgift att få musiker till att bli musikanter. 

Låt mig förklara: Det finns många professionella musiker, som behärskar sitt instrument till perfektion, som kan läsa noter och följa instruktioner från en låtskrivare, producent, dirigent etc. Förutsett att alla gör sitt jobb så kommer hela bandet (eller symfoniorkestern om du vill) att låta bra – dirigenten kan stycket och alla följer sina noter. Bra så.

Men att vara en musikant enligt min definition är något mer.

En musikant lyssnar till vad som sker runt ikring. Lyssnar till vad de andra gör. Hur det känns. Söker stämningen. Agerar inte bara utifrån en instruktion utan samspelar med övriga och är nästan mer fokuserad på helheten och vad andra gör (eller inte gör) än sitt eget instrument. Håller tillbaka där det behövs. Fyller ut där det behövs. Gör sina medmusikanter bättre.

Musikaliskt ledarskap är att vara en förebild i allt ovan. Vara en del av det som sker och både kunna förmedla en tydlig bild med vart du vill komma med låten – men ge dina musiker utrymmet att vara musikanter – för gör du det så kommer “din” låt bli inte bara din utan “deras”. Då kommer de plocka ut det bästa ur sig själva och vi svänger på samma våglängd tillsammans.

Vardagen som chef och ledare är sällan ett välskrivet partitur som du kan dela ut till ditt “band”. Och det är bra tycker jag – för det ger dig och dina medarbetare möjligheten att skapa något mycket bättre.

Ha en fin helg!
/Ludde