Glad Midsommar och julsånger

Nej, jag har inte fått värmeslag eller börjat provsmaka sillar och snapsar, men precis som gamla låtar är Midsommar en favorit som går i repris. Bloggen tackar för sig, minns och tittar framåt.

Så har ännu ett arbetsår snart gått ett helt varv. Sommartider står för dörren och säger Hej! Hej! och förväntan lika stark som två hjärtan i brand, fyller hela systemet.

Även om Gällöfsta välkomnar UGL-grupper i ytterligare två veckor framåt, så är jag själv i full färd med att städa upp de sista “att göra” och välkomna min alldeles egna sommarsemester. En tid för ljusa sommarnätter, där solens uppgångar och nedgångar kan avnjutas utan minska tanke på att behöva passa någon tid. En tid för fiske i gryningsdimman i sällskap av råbockars skall, en tid för sköna turer på Vättern i jakt på Rödingen med sambon som en solande sjöjungfru i fören, en tid för upptäcktsfärder på motorcykeln, en tid för att grilla, skriva musik, umgås med barn, barnbarn och vänner…

Inser att listan av saker jag ser fram emot börjar likna en kravlista.

Allt det där hade jag planerat för 12 månader sedan, inför förra semestern. Inget av det blev på det sätt jag förväntat mig – för jag lyckades dra av min hälsena. Det blev inga MC-turer och inget fiske, dessutom regnade det mesta av semestern bort…

Mina förväntningar på denna sommaren är om möjligt ännu högre (ty jag tycker ödet är skyldig mig det), men samtidigt så försöker jag verkligen inta en c’est la vie attityd inombords i insikten om att nuet är det enda jag har.

Vår vd Peter Boström skrev något om det i sin sommarhälsning till oss som jobbar här – att vara i nuet – och det är en klok tanke att bära med sig in i ledigheten.

Så min sommarhälsning till dig som följer bloggen blir något i stil med: ha förväntningar och drömmar, för det är ett lyckotillstånd – men glöm inte bort att lämna luft i din frihet för att bara vara och låta livet hända. För livet gör som det vill i alla fall.

Ha en riktig, riktigt Glad Midsommar och var närvarande i din sommarfrånvaro! Bloggen är tillbaka i augusti – vi hörs!

/Ludde

Visst ja! Det var ju det det där med julsånger.

En kollega kom nynnandes på “Nu är det jul” i tisdags och bad att jag skulle köra ett blogginlägg från sommaren 2013 igen på temat hjärnan och låtar. Så det kommer här:

26 JULI 2013 LAST CHRISTMAS. MITT I SOMMAREN.

Vad gör låten Last Christmas med Wham i redaktörens huvud, mitt i sommaren?

På samma sätt som en del låtar kallas för sommarplågor så finns det en motsvarighet vid juletid. Det kan man tycka vad man vill om – och bland alla vita jular, rymda skinkor och ystra tomtenissar finns det säkert någon låt som du tycker om.

Jag gillar verkligen Bing Crosby’s sammetslena och trygga röst i klassiska White Christmas och tycker det är lite synd att den bara får spelas i juletid. Däremot kan jag inte påstå att jag någonsin uppskattat de sockersöta (då i alla fall) pojkarna i den brittiska popduons bidrag till julstämningen, och blev därför både förbryllad och lite besviken på mig själv när jag vaknade med Last Christmas ringande i huvudet häromdagen.

Faktum är att jag i princip alltid vaknar med en låt i skallen, och fenomenet att en låt plötsligt dyker upp i huvudet har du säkert upplevt. Den inkräktar och invaderar din hjärna, och tvingar dig att nynna med. Men varför?

Forskarna kan inte riktigt förklara fenomenet, men de tror att våra hjärnor har blivit så vana vid att konstant ta det emot brus och ljud som omger oss varje dag, så när det plötsligt blir tyst försöker hjärnan återskapa ljud som den är van vid genom att dra fram en melodi i medvetandet.

Personligen tycker jag att det låter som en rimlig förklaring, men jag skulle uppskatta om den fortsatta utvecklingen av människohjärnans lilla discjockey gör att endast favoriter spelas upp i huvudet – gärna i samklang med årstid och sinnesstämning.

För mig är Last Christmas mer än jämföra med fantomsmärtor (ett annat välkänt hjärnfenomen).

Med önskan om en fortsatt skön sommar och God Jul – när det väl är dags