Har du tid med hierarki?

“Vi har inte tid med hierarki”. Så säger Fryshusets vd Johan Oljeqvist i en artikel i Chefstidningen, så veckans fundering tar sitt avstamp i det heliga härskandet.

Hierarki kommer av grekiskans  ‘Ιερός hieros, helig, och αρχή arche “förste”, “härska”). Ett begrepp med rötterna i religionens och kyrkans värld, men som för oss kanske mer leder tankarna till en organisationsform där makten centraliseras till toppen av pyramiden, även om vi numera fördelar ut ett visst mått av makt i lägre nivåer.

När Johan säger att de inte har tid med hierarkier, så tror jag att de flesta av oss förstår vad han menar. Ur ett organisationsperspektiv så uppstår ju en hierarkisk struktur med olika nivåer av nedåtgående flöden av beslut, kommunikation, information, kontroll och avrapportering uppåt, för att kunna hantera komplexitet och få någon slags styrsel på organismen.

Nackdelen som många av oss har erfarenhet av, är att det riskerar bli trögt – det tar tid, drar energi, skapar långa beslutsvägar och i värsta fall leder strukturen till en kultur där beslut fattas med utgångspunkt av vilken position som ägs, snarare än var kompetensen och förmågan finns. Innovationsförmågan, viljan och friheten att fatta beslut, engagemang och rörelse ersätts med stelhet inför auktoriteten.

För min egen del reagerar jag spontant med negativa känslor inför ordet hierarki. Det ger mig associationer till auktoritära chefer som tror att de är något, med en makt som kommer från ovan och som förväntar sig rättning i ledet med mössan i hand. Det ger mig känslan av en arbetsplats där positionen är viktigare än vem du är och vad vi vill och kan göra tillsammans. Men som min svärfar sa “Bonnafis luktar illa, prästafis likaså”.

Hierakin distanserar oss från varandra.

Men, tänker jag, egentligen har ju ingenting av det som får mig att gå igång negativt på ordet hierarki att göra med organisationssättet. Strukturen är ju inte problemet, utan snarare den kultur som just jag förknippar med hierarkiska organisationer.

Utan att vara någon som helst kunnig person i organisationsteori, tänker jag ändå att det fokus som nu finns på olika organisationsformer – hur vi strukturerar oss för att vara effektiva i all komplexitet – så är det ändå hur vi kultiverar oss som avgör vår framgång.

Jag har (nog) egentligen inga problem alls med hierarki och jag tror att jag kan trivas och göra nytta i vilken struktur som helst. Bara den präglas av en kultur som väcker min lust och där ledarskapet är mitt föredöme.

Så, har vi tid med dåligt ledarskap?

Må gott
/Ludde