Omedvetet ledarskap

Ledarskap sker oftast oplanerat, ostrukturerat, omedvetet och inkonsekvent. Dessutom har vi olika tidshorisonter som chef och medarbetare. Bloggen funderar kring en artikel i tidningen Chef om en pågående forskning om ledarskap.

Simon Elvnäs och hans forskningsgrupp vid KTH är mitt uppe i sitt projekt att studera chefer för att se om de gör de saker de tror att de gör och om det har avsedd effekt. Resultatet av forskningen ska presenteras i en doktorsavhandling och i en kommande bok, men en del konstateranden görs redan nu – bland annat att chefer och medarbetare har samma uppfattning om vad som är viktigt i ledarskapet, men olika bild av om vad som faktiskt levereras.

Det som efterfrågas mest (och som chefen anser sig ägna mest tid åt), är återkoppling genom ett coachande förhållningssätt, uppmärksamhet, uppföljning och utvärdering. Cheferna som studerats anser sig ägna 40 % av sin tid till återkoppling, men i verkligheten visade det sig vara max 2 %. Större delen av tiden (90 %) gick istället åt till det som efterfrågades minst – instruera, informera, diskutera och reflektera.

Den ständiga känslan av att tiden inte räcker till skulle i så fall kunna bero på att jag lägger för mycket tid på fel saker och för lite tid på att utgå från medarbetarnas behov.

Det görs några slutsatser i artikeln om hur vi behöver bli bättre på att fånga upp behov och kombinera olika typer av ledarskap, men det är en specifik slutsats som jag fastnade vid:

Vi har olika tidshorisonter
Chefen tänker framåt – från nu och till sedan – och kommer till ett möte med tankar om vad som ska göras. Medarbetaren tänker mer bakåt – från då till nu – och har med sig tankar och känslor kring det som är gjort.

Personligen var detta en slutsats som jag faktiskt själv inte reflekterat så mycket kring tidigare, men sett i backspegeln så kan jag se att många av mina möten kunde blivit bättre om jag varit medveten om våra olika tidsperspektiv. Jag kan minnas många möten med mina tidigare ledningsgrupper där jag kört på efter min egen tidzon – nu och framåt, utan att ge så mycket utrymme för återkoppling som kanske skulle behövts för att skapa möjlighet för engagemang framåt.

För som vi alla vet är det omöjligt att skjuta en pil framåt, utan att göra motsvarande bakåtrörelse för att spänna bågen.

Å andra sidan har jag ibland, både som ledare och medarbetare, hamnat i lägen där så mycket energi lagts på att titta bakåt att vi aldrig kom någonstans…

Så i som så mycket annat här i livet är det den så eftersökta balansen som avgör hur väl vi lyckas. Hos oss tillämpar vi en “incheckning” och en “utcheckning” vid varje möte för att inte missa att fånga upp känslor och behov, vilket gör att vi hamnar i en bättre synkad och gemensam tidzon – något som var nytt för mig när jag började på Gällöfsta Perlan – och som jag kan rekommendera.

Nu checkar jag ut och önskar dig en skön Pingsthelg!
/Ludde