Det ljusnar.

Inte för att det märks ännu. Men det ljusnar faktiskt lite för varje dag och bloggen funderar kring kommande året.

Just idag, när detta skrivs, blåser det svinkallt från nordost och den milda avslutningen på 2016 har bytts ut mot snökanon, minusgrader och kaos. Förra året kallades för ett skitår och det nya ser ut att ha tagit över stafettpinnen.

Men – om vi bortser från kylan i världsläget och de mörker vi färdas i till och från jobbet – så går vi mot ljusare tider. Rätt som det är så är våren över oss igen, det gäller bara att hålla ut!

Nu kanske du tillhör dem som älskar vintern och för egen del så tycker jag om den också. Inte för att jag gillar att frysa, skapa rutor på bilen eller skotta snö…

Men det finns ett lugn i vinterlandskapet och det blir på ett sätt väldigt tydligt att värmen som vi kan ge varandra genom att lyssna, visa omtanke, uppskattning och kanske en kärleksfull kram – blir det ljus och den värme som tar oss genom mörker och kyla. Medmänskligheten får lite större plats i medvetandet, utan att störas av allt som ska hinnas med när våren kommer med sina grillkvällar, trädgårdsarbete, fritidsaktiviteter å sånt.

Så passa på. Se varandra på riktigt. Lyssna. Känn efter. Se på din arbetsplats som en öppen spis med värmande björkved och din jobbarkompis som en god bok vid brasan.

Bloggen tar nu nån veckas upphåll för en tripp över Atlanten, men jag vill passa på att påminna dig som eventuellt glömt eller missat vårt halvdagsseminarium den 20/1 på temat “Chefer är också människor”.

Du möter bland annat Lars Gustavsson som nog de flesta av oss känner igen som förebild och uppskattad föreläsare.

Hoppas vi ses!
/Ludde

PS. Vill bara citera Elisabeth Åsbrink ur hennes utmärkta krönika i DN häromdagen: “Igår är inte i dag. Imorgon har ännu inte ägt rum. Var och en av oss kan motverka splittring och rädsla. Vi kan se. Vi kan lyssna. Och vi kan handla.”